Det har alltid funnits någon del av politiken i den olympiska rörelsen. Detta blev särskilt märkbart vid förvärringen av relationerna mellan de ledande världsmakterna - Sovjetunionen och USA. En av episoderna som tydligt karaktäriserar påverkan av politiska skillnader på idrott var bojkotten av Olympiska spelen 1980 i Moskva.
Hållningen av OS 1980 i Moskva sammanföll med toppen av konfrontationen mellan Sovjetunionen och USA i det så kallade kalla kriget. Den främsta anledningen till bojkottning av spelen nämns ofta som införandet av en begränsad kontingent av sovjetiska trupper i Afghanistan. Detta politiska beslut från Sovjetunionens ledning blev emellertid bara ett bekvämt förevändning för att bojkotta OS, som spelade i händerna på de främsta motståndarna till årets största sportevenemang i Moskva.
Idén att bojkotta spelen i Moskva föddes vid ett möte mellan ledarna för Nato-länderna i början av januari 1980. Protesten initierades av företrädare för Storbritannien, USA och Kanada. Men redan innan beslutet att skicka sovjetiska trupper till Afghanistan diskuterade väst på allvar frågan om bojkottning av OS i protest mot förföljelsen av dissidenter i Sovjetunionen.
Totalt bojkottades OS i Moskva av de olympiska kommittéerna i mer än sextio länder. Dessa inkluderade USA, Japan, Tyskland, Kanada, Turkiet, Sydkorea, vars idrottare traditionellt alltid har varit starka och utgjorde huvudtävlingen för sovjetiska idrottare. Vissa idrottare från Frankrike, Storbritannien och Grekland anlände till OS 1980 individuellt, medan Qatar, Iran och Moçambique inte alls ingick i Olympiska kommitténs anbud.
Vid högtidliga ceremonier för att hedra öppnandet och avslutandet av de olympiska spelen marscherade lag från vissa länder inte under deras makts flaggor utan under Internationella olympiska kommitténs flaggor. Dessa inkluderar Australien, Andorra, Storbritannien, Belgien, Danmark, Nederländerna, Italien, Portugal, Irland, Luxemburg, Frankrike, Schweiz, San Marino, Irland. När de olympiska medaljerna överlämnades till idrottarna i dessa länder hördes inte nationalsångar utan den officiella olympiska hymnen. Av alla länder i Västeuropa spelade endast lag från Grekland, Österrike, Finland, Sverige och Malta under sina nationella flaggor.
Trots bojkotten av ett så stort antal stater tog Moskva emot idrottare från 81 länder i världen. Under idrottsstriderna satte deltagarna i Moskva-olympiaden mer än 70 olympiska rekord, 36 världs- och 39 europeiska. Sammantaget överträffade dessa prestationer resultaten från de tidigare OS som hölls i Montreal 1976.
